Utvecklingen av spelkonsoler

Det började redan på 70-talet med de allra första spelkonsolerna för hemmabruk, men det var förmodligen först 1985 med Nintendo Entertainment System (NES) och Sega Master System som det stora genombrottet kom. Sedan de enkla 8-bitarskonsolerna med lågupplöst grafik och blippande ljud lanserades har det hänt en hel del inom teknikutvecklingen.

Spel på CD-ROM

Efter NES kom uppföljaren SNES (Super Nintendo Entertainment System) och Sega lanserade även de en 16-bitarskonsol året efter (1991), fast med CD-ROM-skivor som lagringsmedium. Några år senare gav sig även hemdatortillverkaren Commodore på ett försök att lansera en spelkonsol i form av Amiga CD32. Det var en CD-ROM-baserad 32-bitarskonsol som byggde på hårdvaran i Amiga 1200, men den blev aldrig någon större kommersiell succé.

Året därefter (1994) kom både Sega Saturn och den första Playstationkonsolen som båda befäste CD-ROM som det nya lagringsmediet för spelkonsoler. 1996 lanserades Nintendo 64 men där valde man att hålla fast vid det gamla systemet med elektroniska spelkassetter som gör att spelen laddas in omedelbart, till skillnad från de relativt långsamma CD-ROM-läsarna.

Spelkonsolerna blir uppkopplade

1998 skedde ett genombrott i och med Segas lansering av Dreamcast som var den första spelkonsolen med stöd för att spela vissa spel online mot andra via ett inbyggt modem. Två år senare (2000) kom Sonys Playstation 2 som också den innebar ett genombrott då den lagrade spelen på DVD-skivor. Den kunde även spela upp vanliga DVD-filmer, vilket lockade många att köpa konsolen av denna anledning. Konsolen hade en nätverksport, vilket gjorde att man kunde spela online via sin bredbandsuppkoppling.

Året efter (2001) lanserade Microsoft sin första spelkonsol i form av Xbox och denna kunde också kopplas upp mot internet för multiplayerspel. Det riktigt stora genombrottet för onlinespelande på konsol kom dock i och med nästa generations konsoler i form av Xbox 360 och Playstation 3. Under några år såldes även den djupseende kameran Kinect till Xbox-konsolerna, men den blev aldrig den succé som Microsoft hade hoppats på och fasades så småningom ut.

Ett Netflix för TV-spel

Idag är det Xbox One, Playstation 4 och Nintendo Switch som dominerar spelkonsolmarknaden och dessa har även prenumerationstjänster där man via fakturering, betalkort eller annat lämpligt sätt betalar en avgift varje månad för att få tillgång till olika förmåner. Bland annat har Sony sitt Playstation Plus som innebär att man får tillgång till multiplayer över internet, rabatter på spel och även nya ”gratis” spel varje månad att ladda ner.

Sony har även lanserat Playstation VR som är det bäst säljande VR-headsetet för hemmabruk just nu. I somras rapporterades att tre miljoner exemplar hade sålts sedan lanseringen för två år sedan. Kanske ligger framtiden för spelkonsolerna i VR-tekniken.

En annan intressant teknisk lösning som det har experimenterats med de senaste åren är en Netflixliknande tjänst, fast för spel. Istället för att köpa enskilda spel betalar man en fast månadskostnad för att strömma spelen i videoformat till sin konsol. Fördelen med detta är att man inte behöver ha särskilt kraftfull hårdvara i konsolen man har hemma, eftersom själva spelet renderas i molnet. Senast ut att anamma denna teknik är Google med sitt Project Stream.